Så jobbigt det kan vara då..
Har precis påbörjat min tredje vecka som arbetslös och jag börjar märka hur jag tycker allt är så jobbigt. När man gått omkring och inte haft något att göra i några veckor tycker man minsta lilla uppdrag blir en pina. Idag bad mamma mig att ringa och boka klippning till henne och mig, jag börjar gnälla och ha mig och vill helst att hon ska ringa, för det är ju sååå jobbigt att ringa ett samtal. Hon ska tom bjuda mig på en klippning och jag sitter å klagar, nä skärpning nu Petra!!
Har fått tillbaka svar från 2 av jobben som jag sökt, där de meddelade att tjänsten blivit tillsatt, tydligen hade 500 pers sökt en och samma tjänst, det är ju helt sjukt, känns ganska hopplöst att få ett jobb i dessa tider. Sökte i alla fall ett till jobb idag, det gäller ju att jag inte ger upp. Men precis som med telefonsamtalet så var det ju jättejobbigt att skriva en ansökan, jag hade ju en film att kolla på liksom...suck.
Helgen var i alla fall skoj, var ju på cup, där vi åkte ut i kvarten, men vi gjorde det med flaggan i topp för vi gjorde en riktigt bra match mot laget som kom tvåa i hela turneringen. Dessutom lyckades jag ju näta i krysset ;P
På kvällen var jag chaufför till mina fulla vänner, skulle egentligen följt med dom ut på krogen, men turneringen hade slitit hårt på kroppen så jag åkte hem och sov som en gris istället, å det var gött!
Så igår hade jag min första riktiga vilodag på 10 dagar tror jag, det var välbehövligt, kroppen kändes ganska sliten, men i kväll är det fotbollsträning igen, jippi!
Kommentarer
Postat av: tess
mja, nu vet du varför jag var bitterfitta i fem månader!
Trackback
